NTF Verksamheten - Säkrare vägmiljö

Foto:Lars Clason/NTF

Säkrare vägmiljö

Nollvisionen innebär att väg- och gatumiljön ska utformas så säker att ingen ska dödas eller skadas allvarligt även om man begår ett misstag. De dödliga olyckorna sker ofta i kollision med andra fordon eller genom att bilister kör av vägen och kolliderar med hårda föremål vid sidan om vägen. Två av tre dödsolyckor sker på landsbygdsvägar oftast i kollision med mötande eller korsande fordon.

Vägmiljön kan göras säkrare genom att man bygger nya vägar eller förbättrar de vägar som finns. Det är så gott som alltid mest kostnadseffektivt att satsa på förbättring av befintliga vägar. Vägarnas och bilarnas passiva säkerhet bör utvecklas och integreras så att den totala säkerheten blir så bra och kostnadseffektiv som möjligt.

Plankorsningar innebär ofta problem
I olyckor mellan vägfordon och tåg omkommer cirka 10 - 15 personer per år. Vanligast är att de sker i plankorsningar varav ett flertal på enskilda vägar. Det är en mycket långsiktig åtgärd att bygga om alla de tusentals plankorsningar som finns i Sverige. Istället bör på kort sikt trafiken anpassas så att olycksrisken minskas. En viktig del av detta är att informera och utbilda trafikanter om de risker som är förknippade med plankorsningar. Statistiken visar att äldre är speciellt utsatta för den här typen av olyckor. Därför ärdet av stort värde att också äldre informeras om de risker de löper.

Viltolyckor
I Sverige är viltolyckor ett stort problem. Årligen inträffar över 30 000 polisrapporterade viltolyckor. De flesta är kollision med rådjur men över 4 000 är kollision med älg.

Under 2006 inträffade nästan 5 000 kollisioner med älg.Den hittills effektivaste åtgärden för att förhindra viltolyckor med större djur är viltstängsel. På vissa platser har man dock uppmärksammat att älgar tar sig över stängsel och skapar ökade säkerhetsproblem. Därför gör Vägverket försök med viltövergångar. Ny teknik i fordonet och i vägmiljön för att upptäcka och varna för vilt är under snabb utveckling vilket också kan bidra till minskat antal viltolyckor.

Följande förbättringar i själva vägmiljön har visat sig effektiva
för att minska antalet dödade eller allvarligt skadade:

• Bygga mitträcken som förhindrar kollision med mötande fordon.

• Avlägsna hårda föremål vid sidan av vägen, alternativt bygga sidoräcken som förhindrar avåkning.

• Använda stolpar som går av eller deformeras vid påkörning.

• Ersätta vanliga korsningar med cirkulationsplatser.

• Utöka antalet gång- och cykelbanor.

• Använda lokala hastighetsbegränsningar.

NTF anser att:

Utformning
• Människors liv och hälsa ska vara dimensionerande vid utveckling av vägar och gator.

• Nya vägar ska byggas med ”Nollvisionsstandard”.

• Tätorternas gatu- och vägsystem ska ändras enligt principerna i ”Lugna Gatan”.

• Ombyggnad av farliga korsningar till cirkulationsplatser ska fortsätta.

• Mötande trafik, där hastighetsgränsen är över 70 km/tim, ska avskiljas genom t.ex. mitträcken.

• Vägarna ska ha förlåtande sidoområden, alternativt ska sidoräcken sättas upp.

• Om möjligt ska plankorsningar ersättas med planskilda korsningar eller cirkulationsplatser.

• Innan åtgärder genomförs för att förbättra vägmiljön ska konsekvenserna belysas ur olika trafikantgruppers synvinklar.

• Väjningsplikt i traditionella landsvägskorsningar ska ersättas med stopplikt.

• Nya effektiva åtgärder ska utvecklas för att förhindra viltolyckor.

Hastighet
• Hastighetsgränser skall anpassas till vägens standard och utformning och vara baserat på det krockvåld människan tål.

• Utrustning som automatiskt sätter ner hastighetsgränsen till 50 km/tim i korsningar, om flera fordon samtidigt fi nns i korsningen, ska utvecklas och användas.

• Användningen av lokala hastighetsgränser på landsvägar, i anslutning till bebyggelse där det finns gående och cyklister, ska öka.

Vägarbete
• Trafiksäkerheten vid vägarbeten ska förbättras. Mer resurser måste satsas på säkra vägar och gator.

• Trafiksäkerhetsförbättringar av vägnätet (mitträcken, ombyggnad m.m.) måste ske i en snabbare takt.

• Vägverket bör göra bidrag tillgängliga för trafiksäkerhetsåtgärder hos enskilda väghållare.

• De mest kostnadseffektiva trafiksäkerhetsförbättringarna ska prioriteras.

Fakta säkrare vägmiljö

Nästan 70 procent av de som dödas och cirka 60 procent av de som skadas allvarligt färdas i bil.

Av de som dödas i bil är drygt 70 procent förare.

Cirka 80 procent av de dödade förarna och cirka 50 procent av passagerarna är män.

För att minska det totala antalet dödade och allvarligt skadade är det nödvändigt att förbättra vägmiljön så att döds- och skaderiskerna för bilister minskas.

Kostnadseffektiviteten hos olika förbättrings-åtgärder varierar kraftigt. T.ex. räddar man med en given summa upp till 10 gånger fler människor genom att bygga mitträcken på befintliga vägar i stället för att bygga motorväg.

Utskriftsvänligt format