Läste på NTFs hemsida om stjärnmärkning av vägarna. Det verkar bra med besiktning och kontroll av vägstandarden ur säkerhetssynpunkt. Det finns många detaljer i utformning och skötsel av vägnätet som kan bli bättre. Men jag undrar hur stjärmärkningen är tänkt att fungera och vad den ska användas till? Att sätta upp skyltar som informerar trafikanterna vilken klass vägen har, tror jag är en mycket farlig åtgärd. Det kan förstärka en redan farlig attityd som många trafikanter har, nämligen att KURSIV:'jag behöver inte tänka själv, om jag bara rättar mig efter vägmärkena så är jag en säker trafikant':SLUTKURSIV. Dessutom har vägarna ofta en ojämn standard. Ska det sättas upp olika stjärnmärke så fort standarden ändras? Å andra sidan om vägen istället får ett stjärnmärke för en längre sträcka, med den klass som gäller för det sämsta avsnittet, kommer trafikanterna inte visa respekt och förståelse för klassningen. Det blir samma sak som med dagens generella hastighetsgränser. Samma hastighet gäller såväl i en farlig korsning som på en lång raksträcka. Tillsammans med den massiva och förenklade propagandan från s k säkerhetsfolk att KURSIV:'det viktigaste för att nå Nollvisionen är att vi håller hastighetsgränserna':SLUTKURSIV samt att polisens övervakning av hastigheten sker på just de platser där vägen är rak och säker och vid bra väder, ger detta fel budskap till trafikanterna; att man inte behöver anpassa hastigheten till varje aktuell situation. Man kan starkt misstänka att Vägverket kommer sänka hastighetsgränsen på visssa vägar för att på det sättet få en väg klassad som säker. Detta förstärker problemet med respekten för hastighetsgränserna eftersom det på många korta vägavsnitt blir orimligt låg hastighetsbegränsning. Vi behöver inte veta vilken klass en väg har. Vi behöver en säkert utformad väg och trafikanter som lärt sig att tänka själva och reagera i tid.
Sverige är på många sätt ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhet. Vi har nått positionen som ett av de två-tre bästa länderna i världen genom att fokusera på attityder och med hjälp av omfattande kampanjer påverka individens beteenden.
Det har bland annat medfört att vi anser det socialt oacceptabelt att dricka alkohol i samband med bilkörning, att vi håller hastighetsgränserna relativt bra och att vi även i övrigt följer de lagar och förordningar som gäller i trafiken. Det kanske överraskar en del, men i ett internationellt perspektiv har vi goda och omdömesgilla trafikanter i Sverige.
Med hjälp av ett traditionellt trafiksäkerhetsarbete kan Sverige troligtvis behålla sin position, men genom beslutet om Nollvisionen har Riksdagen satt upp betydligt högre mål. På sikt innebär det att vi inte accepterar att människor dör eller skadas svårt i trafiken.
Det förutsätter att vi fortsätter arbetet med traditionella kampanjer, samtidigt som vi måste försöka påverka attityder och beteende också hos beslutsfattare och så kallade systemutformare.
En av NTFs viktigaste uppgifter är att granska systemutformarnas insatser. Med systemutformare avses här bl a statliga och kommunala väghållare, politiker, fordonstillverkare, transportföretag och transportupphandlare, trafikövervakare, räddningstjänst osv.
EuroRAP - de så kallade 'stjärnvägarna' - blir ett viktigt verktyg i NTFs, och även andras, opinionsbildning.
I NTFs policy slås fast att 'mobiliteten är en viktig grund för det moderna samhället och att hastigheten är en av de viktigaste kvaliteterna i mobiliteten. Man kan säga att så gott som allt trafiksäkerhetsarbete är inriktat på att göra hastigheten mindre farlig.'
Gemensamt för den västeuropeiska trafiken är att ungefär 80 procent av de svåra olyckorna sker på cirka 20 procent av vägnätet. Det innebär att en förbättring av en relativt liten andel av vägnätet kan ge stora trafiksäkerhetsvinster.
Det är en missuppfattning att avsikten med EuroRAP i första hand är att sänka hastigheten. Den granskning av vägnätet som nu ska genomföras visar sannolikt att många vägavsnitt har för hög hastighetsgräns, sett i ett Nollvisionsperspektiv, men om mobiliteten (framkomligheten) så kräver, måste självklart resurser och prioriteringar när det gäller förbättringar av vägnätet anpassas efter de förutsättningarna.
När det gäller vägmärken är ännu inget bestämt, men mest troligt är att det inte kommer upp några nya över huvud taget. EuroRAP-vägarna utmärks förmodligen bara i vissa kartor eller i turistbroschyrer som förmedlas via Motormännen.
Tack för ditt bidrag!
Hjälpte denna information dig?