Hastighetsgränser


Nytt hastighetsgränssystem
Sedan några år tillbaka har vi ett nytt hastighetssystem i Sverige, vilket innebär att alla tiotal från 30 km/tim till 120 km/tim är tillåtna. Gränserna beslutas av Trafikverket respektive kommunen, beroende på vem som är väghållare.

Syftet med de nya hastighetsgränserna är att det ska bli en tydligare koppling mellan hastighetsgränsen och vägens utformning, t ex får hastigheten vara max 80 km/tim om det saknas mitträcken. Antalet fordon på den aktuella vägen ska dock också vägas in när gränserna sätts, vilket innebär att man ändå kan hitta vägar som saknar mitträcken och ändå har 90 km/tim. Det nya systemet gjorde framför allt att många gamla 90-vägar sänktes till 80 km/tim och många mötesfria landsvägar fick 100 km/tim.

Hastighetsbegränsningarna genom tiderna
Redan för 100 år sedan, år 1907, infördes de första hastighetsbegränsningarna i Sverige. Den högsta tillåtna hastigheten i tätorter sattes till 15 km/tim. Den gällde dagtid. Efter solens nedgång var det 10 km/tim som gällde. Dessa gränser modifierades senare. På 1930-talet infördes i fri hastighet för personbilar och motorcyklar utanför tättbebyggt område och 1955 infördes generell hastighetsbegränsning på 50 km/tim för alla fordon inom tättbebyggt område. Fram till mitten av 1960-talet rådde i princip fri fart utanför tättbebyggda områden. Då, på 1960-talet, dödas årligen över 1.000 personer i trafiken och på försök infördes hastighetsgränser på landsvägar under större helger och på sommaren. 1967, i samband med omläggningen till högertrafik, infördes generella och differentierade hastighetsbegränsningar. 1971 infördes 70 km/tim utanför tättbebyggt område. Statens Trafiksäkerhetsverk fick dock besluta att den högsta hastigheten skulle vara 90 eller 110 km/tim och på vissa motorvägssträckor ända upp till 130 km/tim, den senare sänktes sedan till 110 km/tim.

Att reflektera kring:
  • Hur kan en ökad hastighetsgräns minska faran?
  •  
    Bakom trafikeniskolan.se står